Long time no see. Så mycket, men ändå så lite, har hänt och händer. Mikael hörde inte av sig på över en vecka igen, för att sedan höra av sig och bete sig som om ingenting hade hänt - och när jag inte svarade på smsen spammade han sönder telefonen i flera dagar fram till att jag svarade. Jag tänker inte låtsas som om allting är sådär underbart som det var i början. Jag är asförbannad och tänker ta avstånd, tänker inte spela efter hans noter något mer. Under den här tiden, vilket egentligen får mig att må pissdåligt, så har jag varit med en annan (också en kollega (dock jobbar ju inte Mikael där längre), känns rätt osmart). Inte för att jag och Mikael någonsin varit tillsammans, så jag är liksom inte på något vis otrogen, men det känns ändå lite... Skumt. M, som han än så länge får kallas, och Mikael är fan vänner - men M vet inte att jag varit med Mikael tidigare, och Mikael vet inte att jag är med M just nu. Kanske borde berätta för båda, men skitsamma. Just nu känns det viktigare att jag och M trivs ihop (inte är vi tillsammans heller, men det finns mer potential här än hos Mikael). M och jag har träffats två gånger privat/utanför jobbet, som "dejter", och vi har under de två gångerna gjort mer tillsammans än vad jag och Mikael gjort under ett, nästan två, år (inte sexuellt menat, utan mer göra-saker-tillsammans, t.ex. ute och gå). Hos Mikael var jag mer en docka som fick ligga i hans säng medan han gick emellan mig och datorn; först spelade han, sedan kom han och "myste" för att sedan gå till datorn igen, ECT, ECT. Man kände sig aldrig tillräcklig för honom, medan det är helt tvärtom med M. ÄH JAG BARA ORKAR INTE. JAG HAR MIN TATUERING OCH MIN HUND OM DET SKULLE VARA NÅGOT.

Jag är inne på tredje jobbkvällen i rad; 12-21:30. Känns i huvudet. Vet inte om det är allergin, eller om jag är förkyld, men min hals gör så jävla ont, har världens slemhosta och huvudet är som är som en byggarbetarplats. IT HURTS SO, SO BAD. Lite sent att sjukanmäla sig nu också, och pengarna behöver jag för mycket för att känna efter såhär egentligen.

Jag ska nog sova en stund till (läs: en halvtimme).