21:56
Allting känns så fruktansvärt hopplöst.
Jag har inte varit i skolan på säkert minst två veckor. Jag pluggar knappt. Orkar inte.
Mathias är på jobbet, jobbar natt och allt jag vill är att få ligga i hans famn just nu och bara vara. Tyst.
Jag. Jag känner mig större än någonsin. Tjock. Jag känner mig så fruktansvärd. Äcklig. Jag känner mig så äcklig. Mat, godis, dryck; allt jag stoppar i mig känns så motbjudande. Ändå gör jag det. Tugga efter tugga och klunk efter klunk. Jag blir större och större. Huvudet blir tyngre och tyngre och humöret sämre och sämre.
Jag är knappt ute och motionerar längre. Inte ens med min (bästaste vän) hund. Jag bara är. Gör ingen som helst nytta.
Jag har inte träffat mina vänner på hur länge som helst. Har ingen tid. Men vad gör jag egentligen?
Driver runt. Stressar. Har ingen tid. Måste plugga. Måste vara en bra flickvän. Måste jobba. Måste vara en bra matte. Måste hinna hälsa på min familj. Glömmer att plugga. Orkar ingenting. Måste läsa en massa litteratur. Delta aktivt i livet.
Orkar inte.

22:02
Imorgon är det jag som köper en ny och bättre almanacka. Imorgon ska jag fan försöka ta tag i mig själv igen. Ta mig upp för branten och landa på fötterna igen. Rannsaka mig själv. Vad vill jag?

Jag vill:

1. Plugga lagom mycket. 
2. Hinna motionera mig själv och hunden varje dag.
3. Vara en bra flickvän.
4. Hinna träffa min familj.
5. Skaffa en sund och smal kropp.
6. Börja vara med på grupparbetena.
7. Sluta äta godis.

Vad ska jag göra för att uppnå detta?:

1. Avsätta tid för att plugga. Läsa 4-5 kapitel varje dag och dela upp dem i två timmar åt gången.
2. Avsätta tid en timme om dagen då jag känner att jag hinner; t.ex. på eftermiddagarna, och ha det som en bestämd tid.
3. Bara vara jag.
4. Se till att en dag i veckan blir en hem-till-mammaochpappa-dag.
5. Slopa allt med godis och chips. På riktigt. Ersätta det med något annat, t.ex. en banan.
6. Skärpa mig. Ta mig samman. Åka in till skolan varje schemalagd dag.

Det där är bara lite av vad jag vill och hur jag ska göra. Det sjuka är ju att jag sitter på lösningarna med tar dem aldrig till verket. Mycket snack och lite verkstad kan man med andra ord säga. Jävla jag. Jag blir så fruktansvärt frustrerad över situationen och det gör det väl kanske inte bättre heller.